onsdag 10 februari 2016

och skit

hej ni som inte läser.
det bor orosväsen i min garderob igen, ting som vill ont under sängen. min blick i spegeln är oberäknelig och varje vinddrag känns som en kall hand i nacken. (allt det där klichéartade)
jag har varit så dum, så dum som trott att jag är tillräckligt rationell och kontrollerad för att klara av skräckhistorier och myter och sägner.
jag kan för fan bli rädd för en dammtuss om den rör sig minsta lilla när jag inte är beredd. min hjärna hinner skapa tvåhundrasjuttioarton skräckscenarion innan jag ens hunnit blinka.
självkännedomen är tydligen sådär, eller så är jag bara för kaxig för mitt eget bästa.
jag har i alla fall börjat lyssna på flera podcast med spökhistorietema. dels creepypoden på svenska, men sen den har uppehåll, även nosleep-poden från kanada(?)
jag trodde väl att lite go gammal exponering och hemmagjord kbt skulle göra tricket, att jag skulle bli mindre skrämd med tiden. men det har snarare blivit tvärt om.
igår i duschen vågade jag knappt blunda i rädsla för att någon av alla fantasifoster skulle vara i badrummet när jag öppnade ögonen igen. till slut hade jag lyckats jaga upp mig själv så mycket att jag inte ens kunde vika undan med blicken utan att vara rädd för att se någon i periferin.
så jag sov med lampan tänd inatt...
jag är snart 26 år gammal...

det mest patetiska är att historierna oftast inte ens är särskilt läskiga. de är faktiskt rätt ostiga om jag ska vara helt ärlig.
och jag tror inte på spöken.



idag har jag skickat ångestframkallande mail och ätit en semla. ändå en rätt bra dag.
skönt att ta tag i saker, skönt att få äta semlor.
mitt tecknande går fortsatt långsamt framåt. jag hoppas få till en mjukare sväng i strecken. det ser lite taffligt ut just nu. men det måste det få göra, annars kommer jag aldrig någon vart.
pok