onsdag 27 januari 2016

läpp-skalman

den senaste uppdateringen om mina kroppsliga bestyr:
som den gode malmöhipsterfeminist jag är har jag nu snusat upp en fin liten ficka under läppen där jag kan spara allsköns mat att snacksa på när lusten faller på och blodsockret faller.
jag har hittat både godis, bitar av sojafärs och nagellacksflarn.
som en slags läpp-skalman.
bästa vore ju om en kunde få plats med en fikakorg där inne. eller om jag, de få gånger jag går ut på lokal, kunde lägga in kontokort och mobil.

nåväl, detta är väl främst en illustrationsblogg, så jag ska visa lite vad jag gjort idag.
jag har skissat vidare på den första episoden om Doris i mitt projekt. hon har nu tagit sig till stranden och byter om till badkläder.


och här står ett litet barn och leker med bubblor. den är till ett hemligt eventuellt projekt.

(jag vet att såpa inte skummar sådär)

god tur!

tisdag 26 januari 2016

hur går det snäckan?

jotack fint.
julen är över för länge sedan och nu slaskar jag runt i väntan på att den första snödroppen ska spränga sig upp ur malmös betong. det lär ju inte hända, men drömma får en väl?
stor del av min tid spenderas på sofflocket tillsammans med the real housewives of beverly hills.
har en inte tillräckligt med drama i sitt eget liv får en söka det på annat håll.
jag har insett att de börjar bli mina kompisar, de där hollywoodfruarna. eller, jag bryr mig i alla fall oförtjänt mycket om dem, och jag ställer mig direkt i försvarsposition så fort någon ifrågasätter mitt beroende.
men i ärlighetens namn längtar jag tills att det är över. jag är nu inne på säsong sex, och jag börjar se ljuset i slutet av denna skräniga, chanelbeklädda tunnel.
när detta är över ska jag ägna mig åt finkultur och sena rödvinsnätter i filosofins tecken... om jag inte börjar kolla på the real housewives of orange county dvs.

mitt serieprojekt då. det har gått långsamt, det har rullat bakåt i uppförsbacke och det har slitit mitt hår. jag tycker dock äntligen att det börjar bli roligt igen. det är ju min bebis, och jag måste vårda det med ömhet. 
inte en chans att jag hinner klart under detta år på serieskolan, men jag kanske kan komma så pass långt att det blir ovärdigt att lägga ner det i alla fall. 
det är min målbild. jag sätter mig i skiten och tillåter bara en utväg. det är så saker blir gjorda här i världen.

just nu ritar jag på ett utdrag där Doris är huvudperson. hon är tretton år och ska snart börja sjuan på skolan i stan, men än så länge har hon sommarlov.
detta är rätt kassa mobilbilder, men jag vill inte visa för mycket.  
Doris går ner i källaren för att lägga styckad älg i frysen. ett av livets många spännande skeenden.




i lördags var jag på utflykt med några fina personer. vi åkte buss till falsterbo (jag trodde det skulle vara flådigt och rikt där, men ärligt talat såg det ut som mjölbys skummare delar) och vandrade sedan ut till måkläppens naturreservat.
det var dimmigt, fuktigt och kallt och vi snubblade runt i halvfrusen tång, men jag kände mig ändå glad. det stank i alla fall inte avgaser och en hade sett ända bort till danmark om det inte varit så mycket dis.
vi letade efter sälar och svor över deras frånvaro, men en strandbekasin och ett antal måsar gjorde oss i alla fall sällskap... samt hela falsterbos befolkning som ville ta till vara på den oändliga utsikten innan naturreservatet stängde för våren (sälarna måste ju få vara ifred, så det är bara öppet i tre månader under vintern).
jag tror vi var ute i fem timmar och bara gick. en kort paus för fika i brungrå vass och sedan upp igen.
såhär såg det ut:
 

vackert.
mindre vackert var golfbanan som tog upp en stor del av halvön. 
rolig skylt i alla fall:
 
pok